Receptet på hungersnöd

Hungersnöd kommer inte ur tomma intet, först  utan det föregås av att matsäkerheten kraschar på grund av naturkatastrofer och samhälleliga omvälvningar. Torka och andra naturfenomen kan man sällan förhindra, men genom att förändra politik som orsakar hunger kan vi förpassa hungersnöden till historiens soptipp.

Fred är mat

Konflikter när hungersnöd. När samhället tar en smäll och infrastruktur förstörs kan maten inte produceras, transporteras eller lagras som förut. Det kan betyda att det nog finns nog med mat men den når inte människorna. Konflikten gör det svår för internationella krishjälpen att nå fram. I värsta fall kan en part i konflikten målmedvetet skapa hungersnöd för att försvaga motståndaren. I Somalien år 2011 var hungersnöden allvarligare på områden som terroristorganisationen Al-Shabaab kontrollerade, för att organisationen inte släppte in hjälptransporter, utan kallade hungersnöden för “ren och skär propaganda”.

Hungersnöden är ett tecken på misslyckad diplomati och internationella samfundets svaghet. Även om hungersnöd oftast kand förutspås lyckas internationella samfundet inte alltid agera tillräckligt snabbt. Våren 2017 var Jemen på väg in i hungersnöd som orsakades av ett förlängt inbördeskrig. Handelsblockader lamslog landet som var beroende av importerad mat och olika stridande grupper stoppade mathjälpen. Maten nådde fram till endast tre miljoner av sju miljoner hungrande. Chefen för norska Flyktinghjälpen, Jan Egeland beskrev situationen som en “enorm förlust för internationell diplomati”.

Biobränslen eller mat?

Om matväxter utnyttjas som bränsle i stället för näring leder det till högre matpriser globalt. De höjda priserna slår till speciellt mot världens fattiga, för att de använder en stor del av sin inkomst till mat, och för dem är en liten förändring i matpriset en stor fråga. Biobränsle produceras delvis utav grödor som är viktiga stöttepelare i fattiga människors kost, exempel på dessa är majs, vete och kassava. Enligt analyser skulle en höjning på en procent i priset på basmatgrödorna leda till en sänkning av de fattigaste människornas kalori intag med en halv procent. Prishöjningarna inverkar speciellt på kvinnor, de äter oftast sist och minst i familjen.

För att förhindra hungersnöd borde man i energipolitiken söka lösningar på andra håll än från biobränslen. Dessvärre har Europeiska unionen satt som målsättning år 2008 att till och med år 2020 ska 10 procent av bränsle som förbrukas inom trafiken komma från biobränslen. Målsättningen stöds med hjälp av ekonomiska sporrar, skattelättnader och understöd. Hjälporganisationen Oxfam har uppskattat, att om man i stället för det biobränslet som importerades år 2008 odlat vete och majs, kunde man ha försett 127 miljoner människor med mat under ett år. Det finns även beräkningar på inverkan av biobränsle målsättningarna som EU och Förenta staterna har, de kommer att leda till 600 miljoner flera hungriga i och med år 2020 samt höjningar i matpriserna.

Kämpa mot hunger med landrättigheter

År 2009 var fem miljoner etiopier beroende av internationell mathjälp, och samtidigt importerade Saudi-Arabien ris som odlades på mark som de skaffat i Etiopien. Ökad konsumtion av kött har lett till att flera länder köpt eller hyrt odlingsmark i andra länder för att odla foder för köttproduktion och för produktion av biobränslen. Argument för uthyrning av odlingsmark är att det ger inkomster och expertis inom jordbruk som landet saknar. Genom att grunda jordbruket i småbruk stöttas de fattiga människornas matsäkerhet. Det finns även tecken på att lokala småbrukare sköter jordmånen bättre än stora gårdar ägda av multinationella företag.  

För att få bukt på hungersnöd behövs landrättigheter i ställe för handel på odlingsmark. Det betyder att lokala samhällen bör kunna äga marken de odlar på. Samhällen odlar på halva jordbruksmarkarealen, men äger endast 10 procent. Landrättigheter minskar fattigdom, ökar samhälleliga stabiliteten, och ger folk möjligheten att sköta om sin egen matsäkerhet. I forskningsresultat finns det en positiv korrelation mellan landrättigheter och avsaknad av hungersnöd.

För att hungersnöd skall bli ett okänt fenomen för kommande generationer bör politiken förändras på många sätt. Det behövs bättre klimatpolitik, för att stigande temperaturer leder till torka och spridning av skadedjur som i sin tur leder till skördar. Globala ekonomiska strukturer måste skydda matmarknaderna från snabba prishöjningar och stora företag måste ta i beaktande matsäkerhet i sin verksamhet. Slutligen är det viktigt att minnas att regeringens beslut att skära ner på biståndet ökar på risken för hungersnöd. När bistånd ger hållbarare inkomster åt fattiga skyddas de bättre även mot hunger.